otroliker (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

otroliker adj. -lige HSH 16: 80 (1527? Brask) . -lighast SkrtUppb 3 ), 1) otrolig, som man icke kan el. bör sätta tro till. meden thenne nye läre haffver i sig swadane article som cristenheten haffwer tilförende dömpt ware orett oc otrolige HSH 16: 80 (1527? Brask). 2) opåtligt, trolös. mädhan hon är . . . i allom thingom othroligast (infidelissimum) . . . tho wil gudh taka hona til sinna th[i] änist SkrtUppb 3 . 3) misstrogen, icke troende, tvivlande. - icke troende, otrogen. nar hon . . . berope sik otrolikan (reum), at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom Mecht 247 . tron skal säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. oc segher ieronimus, at otrolika människor dräpa gudz son oppa nyth ib 298 .