oskylder (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

oskylder adj. adj. L. ack. m. oskillan Uppl Lagmansdomb 82 ( 1493) . oskyld ib 83 ( 1493) . oskyll STb 5: 81 (1515). oskill Uppl Lagmansddomb 82 (1493). dat. m. oskyldom Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . pl. n. wskild Arfstv 94 ( 1461) . Se Sdw 2: 1279), oskyld, icke besläktad. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 96. eptir thät här han och then annen sönderkwl komme badhe i arff saman vthi then fornempda fiärding än tho ath the äre wskild samen Arfstv 94 ( 1461) . " jngen ärffua jord maa ganga til oskyldom. om noger skylder kan finnas " Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . salde han fornempde godz en oskill man ib 82 ( 1493) . skal pansemakee magen jn til sweren j then trästuen hon haffuer vtlegt en oskyll STb 5: 81 ( 1515) . Jfr oskyldogher 2.