osidhugher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

osidhugher adj. osidog(h)er . osidoghir. pl. n. osydugh MP 5: 174 ), L. 1) osedig, lastbar, lättsinnig. " jnsolens . . . osidogher höyfärdogher " GU C 20 (hand 2) s. 32. hoghin osighir (insolens) ok ilhärdoghir SpV 159 . " wakthin jdhir wel ath j görin idhrum hyärta ey tungh ok osydugh j gudz tyänisth j kräselico liffuirne oc offdrykkio " MP 5: 174 . 2) som har dåliga seder, ohyfsad, ouppfostrad. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534 .