oroliker (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

oroliker adj. oroligh . orolig(h)en . orolegin), 1) orolig. inquites . . . orolegin GU C 20 s. 511 . jmportunus . . . atträghen beträffwin och oroligh ib (hand 2) s. 16. jnfestus a um genwerdogher vredher oc orolighen ib s. 26 . " almogen är naturliga oroligen, och fåkåta (populus suapte natura tumultuatur) " PMSkr 670 (avskr.)