omögheliker (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

omögheliker adj. f. omöghelikin MP 5: 147 . n. omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . pl. dat. omögelicom MP 5: 224 ), 1) omöjlig. at thät är mic omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . 2) obillig, oskälig, otillbörlig. " hwro groff ok omöghelikin hon (ɔ synden) war a mothe gudhe " MP 5: 147 . ib 224 . hat omöghelika ogärninga secom lwi här . . . thänne quinno skändarin hawir mordhat twa sköna vnga män Hel män 202 .