ofäster (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
ofäster p. adj. ofester ) L. 2) feste at ofästo (i vald), utan att utfästa böter. tha warth jap gwlsmidh sakir til . . . iij mark for thet ath han gik borth ath ofästo aff radzstugwnne ATb 1: 39 ( 1455) . ib. hanis koperslagare i wal for thet ath han slo ion korgara ok benadadir oppa iiij mark ok gik lborth ath ofesto i wal lsidan han benadadir ther wart han sakir iij mark ib 184 ( 1463) . ib 382 ( 1472) . - ofästo, d. s. ty han gik ofästo vtaff laghin STb 1: 193 ( 1479) . gingo bade wtaff rettin ofästo ib 371 ( 1482) . Jfr fästa 8.