oärlikhet (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
oärlikhet oärlig . oerlig- . -heet(t) 1) vanära. läres och herra barnom att inthett är ontt vthen thett haffuer medh sigh ena oerligheett styggelijgha PMskr 664 (avskr.). 2) nedrigt beteende, nedrighet. thet söffuerin . . . henne til lagth hade j oärligheet STb 4: 141 ( 1507) . 3) oärlighet, oredlighet. " thär äpther kom offwer hänne a[n]nadh eue fförbannilse, som war oärlighet . . . thy . . . at alle the som mädh hänne waro, fflyddhe ffran hänne borttagandhis ffran hänne alth thät hon atthe JMPs 352. "