mästarskap (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
mästarskap mästher- . mästir- . mesterschap ) 1) ledning undervisning. magisterium mästherskap GU C 20 (hand 2) s. 110. 2) mästerskap, kosnt, skicklighet. - konstfärdighet. nw än tho at ja le malningh ällir mästirskap (artificio) skälin fore staa gärningenne, ok han är större som gör, än thz som han gör SpV 62 . 3) förhållandet att ngn är mästare el. mästerman, mästerskap. han (ɔ mästermannen el. bödeln) sade sich wilie ware staden hwl och tro j sin gerningh och mesterschap STb 2: 577 (1491).