luta (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

luta v. -ar . part. pres. lwtandis PMskr 338. luthenne GU C 20 s. 100), 1) intrans. luta, böja sig. cernuus luthenne versus cernuus incedat cui bassam ianua se dat han ska lwthenne gaa som lag dör haffwer GU C 20 s. 100 . " är thz swa t hogxsins fägrindh lidher owirwälle aff skadhelighe samtykkio, tha luthar (inclinatur) gänstan äpthir ok smittas jomfrudomsins stadge " SpV 102 . " när människian är stadh mith i mälan diäffwllin ok ena onda människio, til hwilkin delin hon luthar (cujus parti cesseit), wndhir thäns härradöme bliffwer hon " SpV 431 . luta, avvika från lodrät riktning. nwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask). - luta, avvika från vågrät riktning. hwisth thär olyan skla göras j skal wara swa bygth ath thet haffwer eth täth oc släth golff som len logha aff steen oc wara lwtandis til ena sidho PMSkr 338 . - Jfr nidher-, til-luta.