othykkia (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
othykkia 1) ogunst, onåd. " ängin riddare ma thäkkias sinom herra älla atir takas j hans nadhir äptir at han hawir fangit hans othykkio for sin bruth vtan han gör honom nakra ödmiukt for sin forsmäilse " Bir 1: 120 . VKR XIV . Ber 256 . 2) oförsynthet? huat ma vara mere othykkia (ingratitudo) än vilia mz skälom gripa ogriplikin gudh Bir 2: 116 . 3) otacksamhet. for othykkio (ingratiudine) atirgällir jek honum godh thing Ber 3: 33 . ib 380 . 4) obehag, vedermöda, ofärd. wthsändher sina predikara them til mera last [oc] otykkio som ey widhertaka mothe gudz gaffuo oc predikan Su 156 . - Jfr othokke, othokkia, othykke.