oröteliker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

oröteliker adj. ack. m. -liken Su 441 . pl. ack. n. -liken ib 15 ), icke ruttnande, oförgänglig. bäzst loktande balsam. mz hulko nar dödho kroppane smör ias gömas orötelike (incorrupta) Bo 43 . LfK 73 . LB 4: 342 . " af them thräm som kallas cedrus och cipressus hwilkin som hafwa orötelika natur " Ber 72 . Su 441 . oröteliken löön ib 15 .