orätvis (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

orätvis adj. 1) orättvis, orättmätig. orätuis skattir MP 1: 72 . " aff orätwiso goze " ST 432 . orätuis ilzska Bir 2: 303 . 2) orättvis, orättrådig. han awitir mik swasom orätuisan j dom Bir 2: 303 . MP 2: 206 . - orättfärdig, ond. han iordaade orätuisan man mz godhom ok rätuisom Bir 1: 38 . ib 113 . saa then ther rett hadhe matte nytwtha rett ok the oretwise ok skylloge matte neffses FM 121 ( 1501) . eet orätwist liffwirne ST 49 .