oförsökter (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
oförsökter p. adj. oförsökter . vförsöktir ST 383 ) oerfaren, opröfvad. " nogre skreddere som äre offornumstige oc offörsökthe (imperiti et inexperti) " SO 121 . " som wnghe oc oförsökte ärw " Su 71 . ib 112, 117, 175 . ST 383 . MD (S) 240 .