ofärdogher (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
av
adj.
ofärdogher adj. adj. L. -ugher . -igh ) 1) ofärdig, varför. kroppen var hanom ofärdhogher KL 319 . korsit . . . läx vppa axlana hans som nw varo brutna oc slitna älla ofärdogha Bo 182 . " han fiöll sik allan ofärdhughan " Lg 3: 232 . 2) dålig, ond? noger vranghviiss oc ofärdigh man BSH 4: 189 ( 1495) .