oblygher (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

oblygher adj. obliugher: -e Bir 1: 164: -um KL 81 . oblyuger: -are Bir 1: 113 . oblywger: oblywg ib 3: 101 . n. obliwkt Ber 30 . gen. n. obliwktz ib), 1) oblyg, oförskämd. " see oppa hona diärflica mz oblyghom öghom " Bo 100 . " aldra oblyghasta folk som ängin skal wyrdha gamblan eller warkunna vngom " MB 1: 429 . äru the obliughe swa som almänningis qvinnor Bir 1: 164 . hans ordh oc oblygho athäue ib 2: 78 . ib 1: 113 . 2: 137, 3: 101. Ber 30 . - oanständig. fabuleradho . . . aff fanytom ok obliughum thingom KL 81 . 2) som icke behöfver blygas, utan skam. jak hafuir swa mz mannum lifuat at iak thör oblygher lifua Bil 643 . 3) djärf, modig. " raska häladha ok oblyghe " RK 1: 102 . ib 4034 . oblyger (otrauðr) till kamp Di 75 . Jfr oblygher.