oþol (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
oþol pl. ack. oþla ÖGL B 28 pr.), oþols fastar oþals- ) oþols iorþ oþolz iord ) oþols maþer oþols- ) L. 1) odaljord, jord hvatill man har full eganderätt. bonden som äghänden är at oþolenum SD 5: 637 ( 1347) . " thet war hans gamla odhil forenne ib NS 1: 6 (1401). som hans rättha odhel är " ib (1401) . 2) full eganderätt. wara jorder som oos ära rettelige ok skelige tilkomna medh arff ok odeel BSH 3: 146 ( 1463) . - Jfr alda oþal, odhala.