nyta (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
nyta v. L. 1) använda till sin nytta, göra bruk af, äta af. the som offra gudhi, the skulo nyta offrith MB 1: 470 . Jfr niuta. 2) nyttja, bruka. " skal gudz thiänare mot tholkom nyta hardha auitelsa hamar " Bir 2: 230 . " latir thom nyta (uti) godh gamu lagh " ib 3: 311 . " ängin kunn henne (bron) tidhare nyta " Al 1980 . " nytom war sin " ib 7186 . Jfr fänyta.