näb (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
näb pl. dat. näbbom Su 151 ), 1) näbb. flög hon (dufvan) oppa hans skuldro oc stak sit näb j hans öra St 137. ib 138 . 2) näbbformigt framskjutande spts. i trangom skoom oc mz langom äbbom (calceos streictos atque rostratos) Su 151 (kan föras till näbr). Jfr näf.