mensamber (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

mensamber adj. meen- . n. -samt . -sampt ) , ond, smärtsam. " grödhir alt thz mensamt är om manz hiarthe " LB 3: 168 . - menlig, skadlig. meensam flugha MB 1: 297 . " meensam gräs " ib 59 . ib 75, 83, 132 . - med dat. enkte är gräs eller diwr swa skapath meensampt mannenom, at thz ma ey wara honum til läkedom MB 1: 60 . - om personer: svår, besvärlig. med dat. thu skal ey wara meensamber (molestus) wtläntzskom manne MB 1: 340 .