menhet (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
menhet meenhet . meenhett . menheet . memeenheet ) 1) hop, menniskor. mesta menhetin pläghar thz helst oc öfwa ST 492 . " iak wil mesta menhetin [fölghia] ib. hop, folk, församlad menighet. ropade meenheten all i sen " RK 2: 7505 . 2) menighet, allmänhet, folk ss sammanfattningen af dem som tillhöra ett vist samfund el. område, oftast i motsats till de styrande. a) menighet, folk (tillhörande en nation el. ett rike). gingo the til radz annas oc cayphas mz prestomen. oc sankadho saman alla menhetina KL 395 . " offwerwäghandis menhetenas bätzsta " MB 2: 133 . " äpter rikeseens radhz wilkor ok meenhettens i riket " SD NS 1: 534 ( 1406) . " menhethen thz alla wäl behaga " RK 2: 7461 . b) menighet (i stad), borgerskap. jönis byfoghot oc borghämästara oc radhmän oc menheet SD NS 1: 310 ( 1404) . BSH 1: 130 ( 1371) . FM 41 ( 1425), 42. SJ 84 ( 1441) . " the fatighe meenheet j staden ärä " RK 2: 2097 . " meenheetin (menigheten el. borgerskapet i städerna) monde thz sara fortryta " ib 639 . 3) = mene, hwad armod och nödh wij hade i then menhethen medh tyskerner BSH 5: 185 ( 1507) .