lösker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

lösker adj. löösker ) L. 1) lös, ledig, kringstrykande. löskyr man SD 5: 637 ( 1347) . magho äy legho drengia eller legho konur löösk ganga PfN 136 . lösker man ella kona ib. ib 138 . BSH 5: 512 (512, nyuare afskr.). 2) ogift. sover man mz löske kono MB 1: 365 . Bu 171 . - Jfr löska.