löska (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

löska adj. L. 1) som ej har viss boningsplats, kringstrykande. löska man SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ib 5: 638 ( 1347) . 2) lösaktig. wardher nokor löska qwinna fwnnen . . . j härenom PM 30 . - Jfr löskaman, lösker.